“Det är spännande, det är kreativt, det är innovativt, det är sexigt”

Ja, du läste rätt!

Det handlar inte om vårens mode, utan om ÅTERBRUK!

Thomas Stoll, chef för IVL:s bygg- och fastighetsgrupp på Svenska Miljöinstitutet, myntade orden när han tillsammans med Marie Brandstedt, projektledare på Ica Fastigheter, Janna Karlsson, produktutvecklare på Thomas Betong och Jonas Larsson, miljöchef på SSAB, medverkade i en av paneldiskussionerna under Building Sustainability.

Temat löd: “Stål, betong, trä eller återbruk – vilket material är bäst?”

Moderator Pia Öhrling, vd och grundare på Piacon AB, var skicklig på att låta alla komma till tals, samtidigt som hon ställde kluriga och intresseväckande frågor som fick panelen att tänka till.

Vilket material vann? Och varför är återbruk kreativt, innovativt och sexigt?

Läs hela artikeln på Framtidens bygg! 👇👇

Datum: 2024-01-11

Diskussionen om cirkularitet, återbruk och biologisk mångfald har fått en helt annan dignitet än tidigare.

“En spännande paneldiskussion jag fick förmånen att leda handlade om vilket materialval som är mest hållbart. Panelen kom fram till att alla material har fördelar och nackdelar, men att vi behöver jobba med att optimera för att minska avtryck på klimat såväl som biologisk mångfald. Vi var också enade om att vi måste bli bättre på att återbruka”, säger Öhrling.

Köp mindre stål, sa Jonas Larsson från SSAB, vars poäng är att ju mer höghållfast stål man använder, desto mindre mängd behövs det.

Markku Rummukainen, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, höll ett mycket intressant föredrag om klimatkrisen och ämnet  löpte som en röd tråd under hela konferensen.

Rummukainens poäng var att kopplingen mellan den globala uppvärmningen och mer extremväder är tydlig, och att vi har allt kortare tid på oss att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader respektive 2 grader.

“Jag upplever att bygg- och fastighetsbranschen har börjat ta sitt hållbarhetsarbete på stort allvar och det är mycket positivt på ingång framöver. Däremot är det sorgligt att Sverige går bakåt i sin miljöpolitik och att COP28 verkar vara kidnappat av oljeindustrin, säger Öhrling.

Building Sustainability 2023 bjöd på högklassiga föreläsningar, seminarier och paneldiskussioner med stor närvaro och kompetens från både deltagare och besökare.

🌟Tack SGBC och på återseende under 2024! 🌟

Datum: 2024-01-12

Hej Pia! Hur lyckades Hötorgshus 2 nå Platinium?

• När man arbetar med fastighetsägare som Vasakronan som har höga hållbarhetsambitioner är det inte så svårt att nå Platinum. Sedan är det förstås viktigt att man i ett tidigt skede av projektet går igenom förutsättningar och krav samt fördelar ansvar inom projektgruppen. Men det är också viktigt att göra uppföljningar under byggskedet, och just i det här projektet hade vi ett utökat ansvar med Rebecka som miljösamordnare ute i produktionen.

Vilka hållbarhetsaspekter har Vasakronan fokuserat på?

• Rebecka: Vasakronan arbetar aktivt med hållbarhetsmål kopplat till Agenda 2030 och har ett långsiktigt mål att rankas som världens mest hållbara fastighetsbolag.
  
  Ett av delmålen är att miljöcertifiera alla fastigheter i beståndet samt att alla nybyggnationer och större ombyggnationer måste uppfylla LEED Platinum.
  
  När det kommer till specifikt Hötorgshus 2, så har Vasakronan fokuserat på:
  
  🏡Energieffektivisering– Hötorgshus 2 försörjs av en geoenergianläggning som är gemensam för flera av Hötorgshusen och genom den lagras och återanvänds värme och kyla genom alla årstider.
  
  🏡Vatteneffektivisering genom snåla armaturer.
  
  🏡Målmedvetet minskat klimatpåverkan från byggmaterial och byggskede genom löpande uppföljning av klimatberäkning från tidigt programskede till färdig byggnad. Hötorgshus 2 har endast 30% klimatpåverkan jämfört med ett nybyggt kontorshus.
  
  🏡Återbruksinventering genomfördes i tidigt skede, material såldes och skänktes bort eller återbrukades i etableringen.

Vad var roligast under projektets gång?

• Pia: Det är alltid roligt att arbeta med Vasakronan i och med att de har höga hållbarhetsmål och vi var dessutom ett trevligt projektgäng! Överlag så uppskattar jag att arbeta med återbruk, i och med att klimatberäkningarna tydligt visar hur mycket mer klimatsmart det är att behålla och renovera äldre hus, än att riva och bygga nytt.

Vilka utmaningar stötte ni på under tiden?

• Pia: Den största utmaningen var den höga kulturklassningen och stommens slanka dimensionering, vilket innebar begränsningar för utseende och laster. Det innebar att det inte var möjligt att installera gröna tak och solceller, men projektet fick höga LEED poäng ändå, bland annat genom lågt klimatavtryck och bra dagsljus.

Vad tar ni med er för lärdomar?

• Pia: Inom ramen för projekt Hötorgshus och projekt Lumi tog vi kontakt med flera tillverkare för att diskutera återbruk och ett önskemål var att materialtillverkarna skulle ta ett större ansvar för att få igång en fungerande marknad inom området. Nu kan vi se att flera av tillverkarna börjat komma igång, så där sådde vi ett frö till en positiv förändring!

• Benjamin: Jag tycker att det var intressant att se vilken stor skillnad det var mellan olika produkter, ett exempel är textilmattor, som skilde sig otroligt mycket mellan de bästa respektive sämsta mattorna. Det är också spännande att se hur snabbt utvecklingen går framåt och om projektet/bygget hade startat nu, skulle vi kunnat hitta mattor med ännu lägre miljöpåverkan.

Datum: 2023-11-14

• Typ – Kontor, handel, bostäder
• Beskrivning – Om och tillbyggnad av Sergelhusen som byggdes på 1960-talet
• Piacons uppdrag – Vasakronans miljösamordnare samt LEED AP
• Ort – Sergelstorg, Stockholm
• BTA – ca 85000 sqm
• Certifiering – LEED CS v4/4.1 Campus certifiering av tre byggnader
• Nivå – Platinum 89, 89 resp 90 poäng
• Klar/pågår – Klart
• Byggtid – 2017-2020
• Kund – Vasakronan
• Priser/nominering – SGBC LEED Awards 2020 & The Green roof award 2020
• Taggar – LEED, Miljöstyrning, Återbruk, Regnvattenspolning, biodiversitet

Cirkularitet

När Vasakronan bjöd in arkitekter till att ta fram förslag för Sergelhusen så var det bara ett förslag som föreslog att spara husen de andra ville riva och bygga nytt. Genom att spara istället för att riva sparas stora mängder CO2 utsläpp.Hela grundläggningen sparades och två av tre byggnader. Återbruksinventering genomfödes och 41 ton inredning gick till återbruk. Fasadsten återbrukades i fasader och vissa interiörer sparardes.

Dagvatten

Det finns ingen tomt men regnvattnet som faller på taken samlas i tankar i de gamla bankvalven och återbrukas för bevattning och spolning av toaletter.

Biodiversitet

I början av projektet valdes mellan solceller och grönt tak men eftersom byggnaden ligger mitt i Stockholm centrum där det inte finns så mycket gränytor valdes grönt tak över solceller. Sergelhusen har mer än 55 000 växter på sina tak och terrasser som renar luften från luftföroreningar och binder koldioxid. De ger även plats och näring till livsviktig biologisk mångfald och reglerar både temperatur och buller. Taken tar hand om regnvatten lokalt och avlastar på så sätt dagvattennäten.

Energi

Byggnaderna ligger ungefär 50% under BBR-krav (lagkrav). De är utformade får låg energianvändning och värms och kyls utnyttjar energilager i akvifär i Brukebergsåsen. Byggnadern är ocså utrustade med effektstyrning och kan minska toppeffekten när elnätet är hårt belastat.

Klimat

Projektets klimatpåverkan är avsevärt mindre än en nybyggnation då befintlig grundläggning samt två befintliga stommar bevarats och återanvänts. Projektet har även utfört klimatberäkning/LCA och arbetat med optimering av bla nya betongkonstruktioner och återbruk av fasadsten.

Länkar

https://vasakronan.se/projekt/sergelhusen/
https://wwwvasakronanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2021/02/fina_fakta_folder_sergelhusen.pdf
Film: https://vimeo.com/478067982

• Typ – Kontor, handel, restaurang
• Beskrivning – Ombyggnad av ikoniska Stureplan-fastigheter
• Piacons uppdrag – Vasakronans miljösamordnare samt LEED AP (tog över från BDAB, SB45 under tidigt produktionsskede och SB47 under projekteringsskede)
• Ort – Stureplan, Stockholm
• BTA – SB45 – 5357 m2/ SB47 – 11877 m2
• Certifiering – LEED CS v4/4.1
• Nivå – Satsar på Platinum
• Klar/pågår – Pågår
• Byggtid – SB45 byggdes 1896-1897, totalrenovering 1928/1959/ 2021-2023
  SK47 byggdes 1936, totalrenovering 2021-2024
• Kund – Vasakronan
• Priser/nominering – SB 47 -Projektet har tilldelats kvalitetsutmärkelsen ”PQi-Utmärkt Projektkvalitet”
• Taggar – LEED, Cirkularitet, Återbruk, Klimat, Miljöstyrning

Cirkularitet

Återbruksinventering har genomförts både i SB45 och SB47. Återbruk av material inklusive gips, armaturer och tegel.

Energi

Fönsterrenovering och ny takutformning når låg energianvändning. Byggnaderna är utrustade med effektstyrning som kan minska toppeffekten när elnätet är hårt belastat.

SB45: Byggnaderna ligger ungefär 85% under LEED-referensvärdet.

SB47: Byggnaderna ligger ungefär 73% under LEED-referensvärdet. Batterilagring finns ihopkopplat till styrsystemet i så fall att solceller installeras i framtiden.

Klimat

SB45 och SB47: Projektens klimatpåverkan är avsevärt mindre än en nybyggnation då befintliga fastigheter totalrenoverats.

Återbruk av material inklusive gips, armaturer och tegel samt trästomme till påbyggnaden på SB47 minskar projektets klimatpåverkan väsentligt.

• Typ – Kontor, handel
• Beskrivning – Befintlig byggnad + tillbyggnad
• Piacons uppdrag – BREEAM AP, BREEAM assessor
• Ort – Slakthusområdet, Stockholm
• BTA – 5000 sqm
• Certifiering – BREEAM-SE 2017
• Nivå – Very Good
• Klar/pågår – Pågår
• Byggtid – 2022-2024
• Kund – Atrium Ljungberg
• Taggar – BREEAM

Länkar

https://www.al.se/stadsutveckling/omraden/stockholm/slakthusomradet/

• Typ – Kontor, handel
• Beskrivning – Projektet Kv Ångqvarn består av tre vackra tegelbyggnader från början av 1900-talet, där en stor del av Upplands livsmedelsproduktion ägt rum. Atrium Ljungberg kommer nu att respektfull omvandla dessa industrihistoriska byggnader till kontor och handel, där fokus kommer ligga på att bevara så mycket som möjligt och samtidigt möjliggöra återbruk av befintliga material och produkter. Projektet kommer även bidra till att öppna upp området med nya stråk, restauranger och service.
• Piacons uppdrag – BREEAM AP, BREEAM Assessor
• Ort – Fyrisån, Uppsala
• BTA – 13700 sqm
• Certifiering – BREEAM-SE 2017 bespoke
• Nivå – Very good
• Klar/pågår – Pågår
• Byggtid – 2022-2025
• Kund – Atrium Ljungberg
• Taggar – BREEAM, Åbreterbruk

Cirkularitet

Återbruksinventering har genomförts och projektet har som mål att kunna återbruka mycket – både i byggnaden och till andra projekt. Exempelvis ska 50% av alla kabelstegar återbrukas inom projektet. Atrium Ljungberg har även dialog med Vasakronan om hur man kan arbeta gemensamt för att öka cirkulariteten mellan deras respektive projekt.

Energi

En av byggnaderna har aldrig varit uppvärmd tidigare.

Länkar

https://www.al.se/stadsutveckling/mojliga/kvarteret-angqvarn/

• Typ – Kontor, hotell, restaurang, handel
• Beskrivning – Ombyggnation av ikoniska kulturskyddade Katarinahuset och Gondolen
• Piacons uppdrag – BREEAM AP, BREEAM Assessor, Fuktsäkerhetsansvarig produktion, miljöledning
• Ort – Slussen, Stockholm
• BTA – 37500 sqm
• Certifiering – BREEAM-SE 2017 CS Kontor, Hotell, Handel
• Nivå – Excellent (DS)
• Klar/pågår – Pågår
• Byggtid – 2020-2023
• Kund – Atrium Ljungberg
• Projektkostnad – 890 MSEK
• Priser/nominering – SGBC LEED Awards 2022
• Taggar – BREEAM, Miljöstyrning, Återbruk

Circularitet

Hela projektet är återbruk då en befintlig kulturklassad byggnad återbrukas. Flera interiöra delar i huset har kulturhistoriska värden och bevaras, fönster renoveras och förses med energiglas. Gällande återbruk har det arbetats hårt med cirkulärt tänkande i projektet och interiörer har skänkts och sålts bla till brandhärjad skola, olika kommunala verksamheter och andra företag. Tegel som rivits har gått till återbruk.

Dagvatten

Dagvatten tas om hand via de gröna taken samt ett fördröjningsmagasin.

Biodiversitet

Då projektet inte har någon tomt och den befintliga byggnaden ger ytterst små marginaler vad gäller laster har projektet valt att arbeta med att anlägga växtbäddar av varierande storlek på takterrassen med hjälp av lättviktsjordar. Stor vikt har även lagts på att skapa intresse för taket för både människor, insekter och fåglar över hela året varpå växtvalet har varit i stort fokus med långa blomningsperioder och ätbara inslag.

Energi

Projektet har arbetat för att få bra energiprestanda, trots de svåra förutsättningarna med en kulturskyddad byggnad från början av 1900-talet. Byggnadens energiprestanda är 84,1 kWh/m2 och år vilket ger en förbättrad energiprestanda med hela 19,6% mot energiprestandakrav enligt BBR (som ligger på 105 kWh/m2 och år).

Klimat

Eftersom projektet är en ombyggnation av en befintlig byggnad är klimatavtrycket avsevärt mindre än för en nybyggnation. Projektet har också arbetat med återbruk och skänkt/sålt interiörer som inte kunde återbrukas i projektet.

Länkar

https://www.al.se/katarinahuset/

• Typ – Kontor, laboratorium
• Beskrivning – Nybyggnad av kontor och lab i Uppsala Science Park
• Piacons uppdrag – Vasakronans miljösamordnare samt LEED AP
• Ort – Uppsala Science park, Uppsala
• BTA – 13000 sqm
• Certifiering – LEED CS v4/4.1
• Nivå – Platinum, 86p
• Klar/pågår – Klart
• Byggtid – 2018-2020
• Kund – Vasakronan
• Priser/nominering – SGBC LEED Award 2022 BuildingSMART International rewards
• Taggar – LEED, Miljöstyrning, Återbruk, Regnvattenspolning

Cirkularitet

Man har arbetat målmedvetet för att minska avfallsmängder och tog rygg på det tidigare projektet Hubben som referenspunkt.

Avfallsmängden för Hubben var 37 kg/m2 där de största avfallsmängderna var trä (30%) och gips (27,5%). Därför valde projekt Celsius att arbeta med måttbeställd gips och ställa krav på returpallar.

Avfallsmängden för Celsius landade strax under 25 kg/m2, vilket är mycket lågt. Långt under vad vanliga projekt brukar hamna på.

Ca 6.000 kubikmeter schaktmassor ur Uppsalaåsen har återbrukats. Sandmassorna lagrades tidighare på det gamla exercisfältet i närheten av arbetsområdet.

Dagvatten

Regnvatten som faller på taken tas om hand i en stor ringledning som ligger runt huset och förser via en mindre tank inuti huset toaletterna med regnvatten för spolning. Regnvatten som faller på tomten tas om hand via infiltrering i bland annat trädgropar.

Biodiversitet

Byggnaden byggs på en gammal parkeringsplats med markföroreningar som saneras, så ingen naturmark tas i anspråk. Det finns stora öppna grönytor i nära anslutning till byggnaden.

Eftersom byggnaden ligger i nära anslutning till grönområden så bedömdes det vara större värde att nyttja taket till solceller. Därför är är bara en mindre del av taket grönt.

Då byggnaden är en förtätning inom ett kulturskyddat område fanns det heller inte tillräckligt med plats för planteringar för att uppfylla kravet på marken. Träd planterades däremot runt huset.

Energi

Byggnaden är mycket energisnål, hela 65% under BBR och de installerade solcellerna ger lika mycket el som sex villor förbrukar på ett år.

Genom att nyttja värmeåtervinning från kylmaskinerna minskar behovet av köpt fjärrvärme till uppvärmning och tappvarmvatten med 80%, energi som annars skulle ha gått förlorad.

Byggnaden har laststyrning vilket innebär att det finns möjlighet att reducera toppeffekten när elnätet är hårt belastat, vilket minskar behovet av smutsig marginalel i det svenska elnätet.

Klimat

En LCA genomfördes i tidigt skede och användes för att optimera projektering. Krav ställdes på betongelementleveratör på klimatpåverkan från betongelement och framtagande av EPD-er.

Projektet har nått Exemplary Performace på: Reduced parking footprint och Enhanced IAQ-performance.

Projektet har tagit ett poäng på Pilot Credit Acoustical Performance Exterior Noice control för
att säkerställa att LEED’s och Naturvårdsverkets krav på utomhusbuller uppfylldes.

Projektet har tagit innovationspoäng på Sustainable Wastewater management via snåla toaletter med regnvattenspolning.

Avfallstranporter har skett med biobränslen istället för fossilt bränsle vilket lett till lägre utsläpp av fossilt koldioxid samt påverkat transportörerna då projektet inte nöjde sig med att ställa krav utan även genomförde stickprovskontroller genom analys av bränsle.

Projektet använde en logistikhubb där material lagrades och samlastades och transporterades till byggplatsen. Vilket sammantaget gav
en reduktion av transporter till byggplatsen med 80%!
Det ledde i sin tur till, förutom en stor klimatbesparing, en bättre miljö för omgivningen och byggprojektet.

Läs mer om Celsius:

Vasakronan.se/projekt/celsius/
Vimeo.com/478089877